Nya tag

Efter mitt senaste möte med handledare Marie kom vi fram till att jag och Tuva skulle ta en paus från lydnaden över jullovet för att få tillbaka motivationen. Men bara några dagar efter att vi hade haft vårat möte så ringde det en kvinna från lagottoklubben och berättade att jag och Tuva var nominerade till något slags ungdomspris för vinsten i Göteborg i somras. Och i och med att hon ringde och sa det så fick jag massor med motivation att träna vidare på tvåans moment, för man kan ju faktiskt inte leva på gamla meriter!

Just nu går all träning väldigt bra. Och rutan går alldeles strålande. Under de senaste passen har jag inte använt mig av target alls, och hon springer i stort sett alltid ut tillräckligt långt och med bra fart under första repetitionen. Om jag sedan har kvar rutan på samma plats och skickar från ett annat håll brukar hon stanna för tidigt. Men på tävling har man bara ett försök, och tur är väl att hon göra rätt då!

Idag tränade vi också inkallning med ställande, fritt följ och fjärrdirigeringen. Allt gick strålande förutom fjärren. Men jag är ganska säker på att hon inte vill ligga ner (hon reser sig till sittande för tidigt) p.g.a. snön och kylan. Och det åtgärdar vi genom att träna i ridhus när vi får möjlighet till det!

Jag ska försöka få vår träning filmad så snart som möjligt, för jag tycker vi har gjort stora framsteg!

Vinteruppdatering

Länge sedan jag skrev nu, men en kombination av mycket i skolan och riktigt hemskt träningsväder har gjort att jag haft dåligt med både tid och motivation till Tuvas träning.
Att ha en vit hund när hösten och all lera kommer är ingen dröm. Det kan jag garantera! De gånger vi har gått ut och tränat har vi kommit hem med lera från topp till tå. Förutom dessa ganska ytliga problem tycker jag att det är ganska svårt att träna i detta väder. Platsliggningen vill jag inte krångla med eftersom hon fortfarande tycker att det är för kallt. Rutan skulle vi behöva träna mycket oftare för att få framsteg och för inkallningens del så väntar vi på snö och is, så att hon kan få riktiga "stopp" m.h.a. halt underlag.
Det som vi tränar mest är fjärrdirigeringen och apporteringsingångarna, och där gör hon framsteg hela tiden så det känns bra. Dessutom underhåller vi både fritt följ och läggande under gång, och nöter höger- och vänsterhalter så att de ska vara perfekta på tävlingen.