Grunder

När jag cyklar till jobbet kl 6.30 på morgonen känns det verkligen som att hösten har kommit. I söndags när jag och Tuva skulle träna torrhandling var jag nästan övertygad om att juli hade kommit tillbaka! Fastän jag höll träningspassen riktigt korta märktes det på Tuva att hon tyckte det var jobbigt med värmen. Själva handlingen skötte hon galant. Hon fattade allting på en gång och körde som en klocka. Tyvärr gjorde inte jag det... Speciellt i cirkelarbetet har jag en tendens att slå knut på mina egna ben. Det gör dock inte så mycket, för vi har himla roligt ändå! Jag passade på att nöta lite höger- och vänsterhalter i fria följet. På bara några minipass blev det genast mycket bättre.

Igår och idag har det blivit lite shejping. Dels backande i kombination med fjärrens skifte stå - sitt, för att få henne att inte flytta fram baktassarna när hon sätter sig, lite snurrar, frysa-nosen-mot-höften och sitta vackert. Idag testade jag att lägga ut en leksak och ge "varsågod" när hon satt "vackert". Jag vet inte om det var leksaken som gjorde det, om hon var riktigt taggad för att hon inte har tränat på ett tag eller om det var för att jag helt enkelt bestämde mig för att idag skulle hon baske mig kunna sitta vackert längre stunder, men jag kunde helt plötsligt sträcka tiden flera sekunder. Det låter kanske inte mycket, men tidigare har hon bara kunnat sitta i max 2 sekunder och då med doggie-zenhjälp, så att hon nu sitter flera sekunder helt utan hjälper tycker jag är ett stort framsteg!

På kvällen gick jag och mamma ner till brukshundklubben för att köra lite agility. Eftersom Tuvas slalom är mer eller mindre kaos jag har bestämt mig för att lära om det från början genom 2x2-metoden. Idag kom vi inte så långt, men hon har ett väldigt bra driv mot ingången och jag kunde skicka henne från både "halv nio" och "halv tre".

Vi körde också gungan och nu har hon fått riktigt bra självförtroende där. Hon galopperar rakt upp utan att tveka, och springer gärna upp på den även om jag inte har skickat henne på den. Vi har fortfarande en medhjälpare som håller i den på väg ner, men nu behövs det inte mycket hjälp. Eftersom hon blev lite skrämd av den tidigare vill jag dock gå väldigt försiktigt fram. Än så länge går det väldigt bra och snart är väl gungan Tuvas favorithinder!

Kontaktfälten går det också framåt med. Första gången jag skickade Tuva över A-hindret hade hon en jäkla fart och mer eller mindre flög över toppen så då han hon inte stanna med "två på, två av", men de andra gångerna la hon tyngden fint bakåt redan på toppen och hade riktigt snygga kontaktfält!

För tillfället för jag ingen logg över träningen, men idag låg vi klart över 80% i alla övningar. Och Tuva är i sjunde himlen så fort vi kommer in på agilityplanen!

Lilla skrutten har blivit riktigt duktig bland alla hinder!